4 december: Sanningar och Good byes

Jag ar ju lite hetlevrad av mig. Nar blodet kokar sa hinner jag inte riktigt taenka efter. Nar jag sager/skriver nanting sa ar jag kvar mitt i kanslan och lyckas inte censurera mig sjalv.. Darfor far jag ganska ofta be om ursakt. Ibland har jag fatt hjalp med att rakna till tio eller lasa igenom ett mail. Men nu ar jag sjalv, och jag far censurera mig sjalv i efterhand.

Inlagget fran dagen innan ar lite forkortat nu.. Inte for att jag inte star for vad jag sager men for att det ar onodigt att sa'ra folk, och det SKRIVNA ordet ar ju lite svart att ta tillbaka utan att radera det.

• Jag star for vad jag tycker.
  Eller HAR tyckt.
  Man kan val andra sig.
  


• jag tycker nog om manniskor iallafall.
  En del.
  


• Ja jag graet nar M & E drog vidare idag
  


• En sak jag vill papeka pa forekommen anledning:
  Jag taenker inte romantisera min berattelse bara for att jag ar pa resa. Jag saeger bara Min syn pa saker o ting. Det ar varmt o skont har, men inte underbart bara for det.
  Vi har hog standard i Sverige. Mycket hog.
  

En bild sager mer an tusen ord

Jag har besokt the Longneck people Hill tribe i Chiang Rai idag.
Har inte kameran med mig och vet anda inte riktigt hur man gor, sa hamtar en bild pa internet.

The Long neck people ar ursprungligen fran Myanmar (f.d Burma) som fortfarande ar en militarregim under diktatur. De tog sin tillflykt till Thailand dar de far bo ifred i bergen.
http://en.wikipedia.org/wiki/Kayan_(Burma)

Deras nackar ar iiiinte uttojda, de ramlar iiinte ihop om de tar bort halsspiralen. Ringarna runt halsen vager hos en vuxen kvinna runt 6-7 kg, sa axlarna tyngs ner. Den langa halsen ar bara en optisk synvilla.
#